Danderyd och det kommunala utjämningssystemet

(Av David Thell)

Danderyds kommun går back och skyller delvis på det kommunala utjämningssystemet. På så sätt försöker man skydda sig själv från kritik genom att skylla på andra kommuner. De borgerliga politikerna i Danderyd utnyttjar faktumet att många missförstår hur det kommunala utjämningssystemet är finansierat och hur det fungerar. Det är de inte ensamma om. Många myter florerar om systemet och inte sällan används det som ett slagträ i den migrationspolitiska debatten.

Systemet består av fem delar, är i huvudsak finansierat av staten och de två huvudsakliga delarna utjämnar skillnader i skattekraft respektive kostnadsbas. Syftet är att alla ska ha rätt till likvärdig kommunal service, såsom skola, förskola, äldreomsorg etc., oavsett var man bor. Den del som riktar sig till att utjämna inkomster är till 95% statligt finansierat och enbart 14 av 290 kommuner är nettogivare i inkomstutjämningen. Delen som utjämnar kostnader baseras på demografi, invånarnas behov och produktionsvillkor. Totalt över alla fem delsystemen är det bara åtta av landets 290 kommuner som ger mer än de får (år 2019).

Om en kommun bedriver sin verksamhet mer eller mindre effektivt påverkas inte utjämningen. En kommun får med andra ord inte pengar för att täcka upp för en felfinansierad arena, för ett skrytigt kommunhus eller för konstverk på stadens torg. Den bygger som sagt på andra faktorer såsom demografi och skattekraft snarare än kommunpolitikernas eventuella kompetens och förmåga att ha god ekonomisk hushållning. Vilket bevisas av att Danderyd nu inte kommer att få mer pengar från systemet trots att de nu går back ekonomiskt.

Danderyd får i utjämningssystemet kompensation för sin demografi. I kostnadsutjämningen får man mest per kommuninvånare av alla kommuner i Stockholmsregionen. Men Danderyd betalar samtidigt betydligt mer än de får totalt. Detta då Danderyd har landets högsta snittinkomster vilket ger att Danderyd är en givare i inkomstutjämningen. Samtidigt för Danderyd och andra liknande kommuner en bostadspolitik som effektivt håller individer med lägre inkomster borta från att bosätta sig där. Rent krasst skulle man kunna säga att önskar Danderyd inte att betala in till systemet så har man ju faktiskt fritt fram att bygga fler bostäder åt låginkomsttagare. Något som både landet och regionen skulle tjäna på.

Naturligtvis kan nu alla system förbättras. Det pågår just nu ett arbete med att se över kostnadsutjämningsdelen. Den rapport som regeringens särskilda utredare lade fram under slutet av 2018 visar dock på att kostnadsutjämningen faktiskt bör bli mer omfördelande, inte mindre. Utredningen föreslår att ytterligare en miljard fördelas från kommuner och regioner med mer fördelaktiga förutsättningar till de övriga. Det skulle enligt utredningen skapa mer likvärdiga förutsättningar oavsett var man råkar bo i landet. Vilket torde vara i allas intresse. För oavsett om du är höginkomsttagare och bosatt i Danderyd, arbetslös och bosatt i Malmö eller pensionär i Sorsele, så har man i slutändan samma rätt till kommunal och regional service. Något annat vore fel väg att vandra om vi genuint värnar om varandra i det här landet.

Läs mer:
https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/offentlig-ekonomi/finanser-for-den-kommunala-sektorn/kommunalekonomisk-utjamning-och-utjamning-av-lss-kostnader/

https://skl.se/ekonomijuridikstatistik/ekonomi/utjamningssystem/vanligafragoromutjamningssystemet.11892.html

https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2018/10/sou-201874/

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Blogg på WordPress.com.

Upp ↑