(Av: David Thell)
De senaste dagarna har en stor del av piloterna på SAS varit uttagna i strejk. Orsakerna till strejken är flera men en avgörande faktor är enligt arbetstagarorganisationerna schemaläggning. Konflikten sätter därmed fingret på något som påverkar en relativt stor del av alla arbetande svenskar; nämligen schemaläggning i samband med skiftarbete. Uppemot 23 procent av de svenskar som arbetar, arbetar idag på skiftarbetstider vilket har en negativ effekt på de anställdas hälsa och ökar risken för arbetsskador och olyckor.
För att förbättra arbetsmiljön för skiftarbetandepersonal är det av stor vikt att lägga fokus på personalens arbetsscheman vad gäller viloperioder och regelbundenhet. Både svenska och franska studier på järnvägspersonal visar till exempel att regelbundenhet i arbetsschemat har en positiv påverkan på hälsa och välmående och att oregelbundenhet i scheman har en motsatt effekt. Likaså har längden på viloperioderna mellan arbetspass tydliga samband med anställdas hälsa. Studier ifrån Norge visar hur korta viloperioder mellan arbetspass ökar antalet sjukdagar samt risken för arbetsplatsolyckor och felbeslut. Vilket inte är att föredra i yrkesgrupper med höga risker i anslutning till personalens beslutsfattande. Såsom beslut tagna av flygpersonal, vårdpersonal, poliser etc.
Vad gäller själva arbetspassens längd ger forskningen blandat resultat vad gäller dess påverkan. Å ena sidan är långa arbetspass inom transportsektorn direkt negativt och leder till ökning i felbeslut efter 8-10 timmars arbete samtidigt som andra yrkesgrupper upplever en förbättrad hälsa av 12-timmars pass, vilket dock kan bero på att 12-timmars pass enklare kan kombineras med långa viloperioder och regelbundna scheman. Längden på arbetspassen måste därmed utvärderas utefter både arbetspassens innehåll och möjligheten till vila under och efter arbetspassen samt i relation till schemaläggningen i övrigt.
Andra viktiga åtgärder är att om möjligt säkerställa att rätt person är på rätt typ av skift och att säkerställa att personal ges inflytande över schemat. Det finns skillnader i individers dygnsrytm som gör personer mer eller mindre lämpade för exempelvis arbetsdagar som börjar tidigt respektive sent. I en svensk studie gällande delade turer hos busschaufförer visade det sig att när man såg till hela testpopulationen såg man inga större hälsoskillnader mellan den grupp som arbetade delade turer och den som inte gjorde det. Däremot, när man delade upp gruppen som arbetade delade turer efter deras personliga vilja uppstod intressanta mönster. Den grupp som uttalade sig negativt till att arbeta delade turer rapporterades ha sämre hälsa, högre upplevd stress, större problem med sömn än alla andra. Samtidigt har finska studier visat på minskad sjukfrånvaro och förtidspensionering om den anställde ges möjligheter att påverka sitt schema. Med andra ord blir möjligheten att lägga scheman efter den anställdes individuella förutsättningar viktiga.
Det är nu inte alltid möjligt att helt undvika risker med skiftarbete. Det kan saknas förutsättningar för vissa av de åtgärder som nämnts. Likaså ligger ett stort ansvar hos arbetstagaren i att sköta sin sömn, motionera och ha en god kosthållning. Men detta bör inte långsiktigt hindra arbetsgivare och arbetstagarorganisationer från att tillsammans arbeta för en så hållbar arbetsmiljö som är möjligt på respektive arbetsplats. För arbetstagarna ges en vinst i form av förbättrad fysisk och psykisk hälsa, för arbetsgivarna en vinst i form av mer välmående personal som kan producera med högre kvalitet och med lägre sjukfrånvaro. Det förutsätter dock vilja och kunskap från både fack och arbetsgivare. Kortsiktiga vinster måste vägas mot långsiktiga effekter. På så sätt kan vi skapa en mer hållbar framtid för de yrkesgrupper som arbetar skift och i förlängningen också skapa en bättre produkt för alla de som möter dessa yrkesutövare i sina roller. En tryggare vård, en säkrare flygtur och vägar där buss- och lastbilschaufförer är utvilade.
—–
Läs mer:
http://www.stressforskning.su.se/polopoly_fs/1.51631.1321968484!/Stressforskningsrapport_322.pdf
http://www.vetenskaphalsa.se/tid-for-aterhamtning-ger-mindre-besvar-vid-skiftarbete/
https://www.stressforskning.su.se/om-oss/allmänt-om-stress-sömn/temablad-om-sömn-stress
Frekvens 
Kommentera